Trebarnsmorsan

Varför??

 

Vet inte hur man börjar berätta om allt utan att blanda ihop saker eller säga saker i fel ordning. Men jag ska försöka sammanfatta lite grann om var jag gått igenom när det gäller våld i nära relation.

För snart 9 år sen så träffade jag en kille som visade sig vara någon helt annan än han utgav sig för att vara. Allt började med lögner från dag 1, en för honom liten lögn men för mig och alla andra en väldigt konstig och sjuk lögn. Han ljög om sin ålder, jobb och boende. Relativt direkt slog jag hål på den lögnen då allt såklart kom fram. Hans försvar var att han var så mycket yngre än mig (9 år) o att han inte trodde jag skulle kunna tycka om honom om han avslöjade det. Han var alltså ca 19 när vi träffades. Jag har aldrig brytt mig om ålder o jag blev ju faktiskt kär i personen o inte åldern boende el jobbet. (Han bodde hemma o jobbade inte). Hur som helst så fortsatte vi ses o ganska snart så flyttade han in hos mig o min son som så var 11 månader. Allt var bra i början o vi var kära (iaf jag) o glada o han gick bra ihop med alla. Men snart började jag märka att lögnerna fortsatte mer och mer och det kunde vara om jätte små o onödiga saker. Han blev mer o mer svartsjuk och jag fick inte prata med vem jag ville eller när jag ville och jag märkte att han ljög för människor om oss två. Att jag inte fanns typ, tjejer började höra av sig till mig o varna för honom men han hade alltid en förklaring på det. ”Dom försöker bara förstöra mellan oss ” ”Dom är svartsjuka o avundsjuka på oss ” osv. Såklart så trodde jag på honom o slog bort deras varningar även om jag i magen kände att dom hade rätt.

Vi spolar fram lite då det tar för lång tid att berätta allt men jag tappade mig själv mer o mer o mina vänner o familj såg att jag inte längre mådde bra men dom kunde bara titta på för jag vägrade lämna honom.

Vi blev gravida men han tvingade mig att göra abort annars skulle han sparka in magen på mig. Jag mådde piss men 6 månader efter så blev jag gravid igen och vi bestämde oss för att behålla barnet. (Idag förstår jag fortfarande inte varför även om det samtidigt är det bästa som hänt mig såklart). Då började misshandeln.. det psykiska o fysiska mot mig o min äldsta son.. födde vårat barn men det slutade tillslut med gap skrik gråt o dödshot och en räddande ängel som ringde polisen o han åkte in. Men det tar inte slut för det visade sig att jag blivit gravid IGEN när sonen var 2 månader.. o jag fick inte veta förns jag var i vecka 27! Helt galet! 10 månader mellan barnen, deras pappa i fängelse o jag själv med tre blivande söner. Mitt liv var kaos! Hur skulle jag orka? …

 

Här slutar del 1 av berättelsen.. jag fortsätter senare då det blir för tungt att skriva mer ??

 

//Angelica

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
stats